Sjöfart i historien

Sjöfart i historien

Idag flyger allt fler människor världen över, men för bara hundra år sedan var den globala handeln och transporten helt dominerad av sjöfart. Att segla på de sju haven är något som folk har gjort i nästan alla kulturer sedan människor först började organisera sig i samhällen. Det finns till och med spår av folk som har spenderat mer tid till havs än på torra land, och många ö-riken är fortfarande helt beroende av sjöfart, fiske och allt relaterat till havet. Ofta kanske man associerar upptäcktsresanden med den klassiska kolonialtiden under 1400- och 1500-talet med kända äventyrare som Columbus, Vasco da Gama och Magellan. Människor har dock korsat både Atlanten och Stilla Havet långt innan dessa herrar gjorde intåg i historien.

Vikingarna förknippas mest med de våldsamheter som givit dem dåligt rykte i England och Frankrike, men faktum är att de till stor del också var upptäckare med fredliga intentioner. Vikingen Leif Eriksson seglade framgångsrikt ända till Kanada ett par hundra år innan Columbus ankom och ”upptäckte” kontinenten. Ju mer vi forskar i historien, desto längre tillbaka hamnar vi, då sjöfarten har haft stor betydelse långt innan eran av upptäcktsfärder inleddes. De allra första sjöburna fordonen kan dateras så långt tillbaka som 45 000 år, vilket bland annat hjälpt till att förklara hur Australien kunde befolkas under den tiden. Polynesiska seglare expanderade hela vägen till Hawaii över öppet hav, vilket fortfarande förvånar och förtjusar forskare. Antikens egyptier, perser, indier och greker seglade främst längst med kusterna runt om Medelhavet, Persiska gulfen och Indiska oceanen för att kunna navigera efter landremsorna.

Viktiga upptäckter

De riktigt gamla sjöfararna vet vi tyvärr inte så mycket om, och det finns betydligt fler källor från de resor som gjordes under 1400- och 1500-talet. Även om de stora landmassorna som européerna seglade till redan var befolkade var detta första gången som Europa fick kunskap om omvärlden och kunde skapa sig en uppfattning om hur jorden egentligen såg ut. Historien om hur Columbus trodde han seglat till Indien har ju som bekant givit namn åt området vi kallar Västindien, samt hur vi benämner indianerna på den amerikanska kontinenten. Det faktum att han inte hade nått Indien inspirerade Vasco da Gama att segla österut några år senare, och han nådde landet efter att ha rundat den södra tippen av Afrika. När Ferdinand Magellan 1522 seglade runt hela jordklotet var teorin bekräftad – jorden var verkligen rund. Förutom att man kunde kartlägga jordklotet på ett sätt man inte gjort tidigare kom man också i kontakt med helt nya folkslag, växter och djur men också sjukdomar och bakterier. Under 1500-talet blev kontakterna så frekventa att man förändrade den globala sociala strukturen på bara ett par decennier. När 1600-talet anlände såg både den nya och den gamla världen radikalt annorlunda ut.

Europa expanderar

Förutom de redan nämnda upptäcktsresanden Columbus, da Gama och Magellan var även England, Frankrike och sedan Holland pigga på att utforska världen. I spåren av de första seglatserna över Atlanten skulle sedan den stora kolonialtiden inledas där både språk, religion, teknik och kultur spreds i en enkel riktning från Europa till de nya territorierna, medan man i utbyte kunde fylla på förråden med guld, silver, ädelstenar samt exotiska kryddor och mat.